- Project Runeberg -  Pennorna / 1946 /
98

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

delar av hans betes- och ängsmark vattendränktes, och
inte gav större årsskörd än två till fyra häckar starrhö.
Han hade talat med sina rotehållare om upprensning av
kanalen och även med Tibbhultebönderna som ägde
markerna på andra sidan. Men allt hade fått bero och
ingenting blivit utfört.

Båtsman Hellman, som var en särdeles skicklig
manufaktursmed, hade uppfört en klensmedja vid torpet, där
han ständigt hade mycket arbete, såväl åt rotehållarna i
Höckhult och Mantebo, som alla övriga när han var
hemma från tjänsten. Men på grund av sitt hantverk ville han
ju ingalunda ha sin rättmätiga avkastning från torpet
minskad igenom översvämningar på sin betes- och
ängsmark.

Blackstads socken hade liksom Locknevi blott ett enda
håtsmanstorp, nummer 81 Sörelid i Hultserum, där
båtsman Uhre residerade, och till honom hade vicekorpral
Enström att sända orderna närmast från sig, och Uhre
befordrade dem därefter fram till Hellman, där ordergången
tog slut åt det hållet. j

Det kunde vara order om inställelse till den blivande
kyrkparaden i Odensvi, och när då söndagen kom, hade
de att i god tid möta opp iklädda sina munderingar och
under vicekorpralens kommando marschera in i kyrkan
och bevista gudstjänsten. Hellman i Locknevi och Uhre i
Blackstad hade att möta upp till kyrkparaderna i Odensvi,
där Enströms ”korpralskap” bestod av tio blåkragar.

Ibland kunde det vara en liten hönsfjäder instucken i
orderkuvertets sigill, och då visste var och en nogsamt
hur brådskande en dylik order var — att den inte fick
fördröjas hos någon, utan genast vidarebefordras till nästa
man ”genom dag och natt”, som det hette.

Det berättas ännu om båtsmän som i en sådan situation
kunde komma flåsande mitt i mörka natten med en
trälykta i näven och bulta på hos närmaste kamrat. Beträf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 18:29:18 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1946/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free