Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d7
sin båtsman om uppförandet av ett nytt torp, vilket
också verkställdes, men denna gång på Höckhults mark,
”öster om torpet Vankum och Slånbäcken”, som var by-
och sockengräns mot Hjorted.
Någon brådska gjorde man sig emellertid inte, men
under maj månad 1871 var i alla fall arbetet på det nya
torpet påbörjat med skrädning av rotens framkörda timmer.
Och när så stenfoten av gråsten blivit hoplagd, knutades
det opp, fjorton och en halv alnar långt, tio alnar brett
och så nära fem alnar högt, med samma inredning
beträftande förstuga, kammare och kök, men med en liten
vindskammare i ena gaveln och ”utanvind” framför. Och efter
båtsmannen fick det namnet Hellerum.
Den blivande ladugården timrades i stolpar med tjugo
alnars längd, åtta och en halv alnars bredd och fem och
en halv alnars höjd, innehållande fähus, loge, lada och
foderrum samt slinder. Såväl torpet som ladugården fick
tegeltak under brädklädning och det hela rödfärgades så
att det lyste ner mot vägen. Men liksom i Petersberg, fick
båtsman också här reda sig utan hemlighetshus.
Ingen laga syn på Hellerums-torpet förekom när det
blivit färdigt, och båtsman Hellman flyttade in och tog det
i besittning. Men ägorna till det gamla torpet behöll han
« fortfarande.
Och inte förrän den 17 oktober 1878 fastställdes laga
skifte, och till denna förrättning hade varken något
kompaniombud eller båtsman Hellman blivit kallade. Det var
således endast rotehållarna sins emellan som utmätte och
fastställde båtsmanstorpet Hellerums ägovidd, och härtill
uttogs femton ref och tjugonio stängers inrösningsjord,
samt etthundrafemtiofem ref och tjugoåtta stängers
avrösningsjord, samt skog till nödigt bränsle.
Ägorna voro kanske något större än till Petersberg, men
beträffande åker och ängsmark varseblev Hellman snart
att han gjort en förlust genom bytet. Dels var ju
åkerjorden sämre här, och dels steg ju vattnet särskilt om
vårarna i avloppskanalen från Slångölarna så pass, att
7. — Pennorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
