Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
sen haft sin liggplats, ty i annat fall skulle det bli
konstigheter med grisuppfödningen i fortsättningen.
Beredningen av sylta och korv samt kokningen av pal-
ten, som givetvis anförtroddes åt kvinnorna, fick man hel-:
ler inte slarva med. Det gällde härvid att ha ögonen med
sig riktigt. Såg man inte upp kunde det hända att trollen,
som voro särdeles förtjusta i just den sortens julmat, drog
iväg med allt sammans. Enahanda var det när julölet
skulle bryggas, ty även här drevo de onda makterna då
sitt spel. Verksammast var att lägga två liar eller saxar
i kors över bryggkaret. Sådant sprang trollen inte i
närheten av eller över i brådrasket, ansågs det. Glödande kol
var också ett gott medel mot trolldom, varför man när
vörten var färdig borde nedsänka några sådana i denna.
Den åtgärden medförde desslikes till yttermera visso att
drickat kom att räcka över slåttern, en fördel som måste
anses vara värt omaket. Flera andra försiktighetsmått
voro också att vidtaga, om man säkert skulle lyckas med
förberedelserna. Givetvis växlade reglerna högst betydligt
i olika delar av landet, men vissa huvuddrag gingo
traditionsenligt igen över allt.
När så alla tusen och en bestyr, som man förr hade att
uträtta innan julhögtiden värdigt kunde begås, voro
överstökade, var man framme vid doppet i grytan, som raan
väl gjort sig förtjänt av. Gemensamt smakade man då av
julbrödet i doppegrytan, vilken sed ju ännu lever kvar på
de flesta håll i landet ännu i våra dagar, och efter vilken
julaftonen fått det betecknande namnet ”dopparedan”.
Emellertid gällde det också att icke försumma andakten.
Denna leddes av husfadern, som ur postillan högläste
julevangeliet för husets folk, varefter man gick tidigt till
sängs, ty redan vid ett- eller tvåtiden fick man lov att stiga
upp igen för att göra sig i ordning till julottan, som på
den tiden började vid tretiden på julmorgonen. Det var i
god tid och drygt blev det, ty predikningarna pågingo i
regel både fyra och fem timmar. Som det inte fanns några
uppvärmningsanordningar i kyrkorna på den tiden blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
