Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
länge, men så feck ja en liten prisausling å Franse i
Söragårn. Den trivdes inte i mej, å han to dä mesta å davarn
mä. sej. Sen feck ja ett par redia knyler å Gustaf i Dalen.
Men di for sin väg mä däsamma å to resten å dä ja ätet.
— Ja, tacka för dä, di har kalmaresnus, å dä töl inte
folk, som inte ä vana ve at.
. — Ja kan tro, att dä va herrskapssnus. Å dä ska ja
inte ha nåt, sa Anders.
Han tog inget heller varken av Frans eller Gustaf, när
de bjöd honom.
Anders blev gammal och hade det ganska fattigt, men
det fanns en full dosa snus och hundrafemtio kronor med
några års ränta efter honom. Både Anders och Sara
tillhörde de bästa av den gamla torpartypen, som kunde leva
på lite utan att vara missnöjda varken med sig själv eller
sin nästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
