Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
nat få hyra en gammal stuga. Men det skulle nog blivit
allt för torftigt.
Till att börja med tog hon en tillfällig hushållsplats hos
en änkeman. Hon hoppades nog att han skulle gett med
sig, så att hon fick ta dit Elin, men det ville inte gubben.
Det kom naturligtvis snart rykten om att Emerik Nord
och hans hushållerska voro elaka mot Elin. Blanks Kersti
kunde inte stå ut. En kväll gick hon till Nord för att be
om förbarmande. Det bar så till, att han var ensam
hemma med Elin. Flickan var smutsig, trasig och man kunde
märka, att hon nyligen fått stryk.
— Det är inte jag som slagit henne, sade Nord, det är
Agata, det rivjärnet.
— Men det var du... som... köpte henne.
— Ja, det gjorde jag. Du behöver inte säga att jag
gjorde det av hämndbegär. Det vet jag lika väl som du.
Jag har inte varit snäll mot henne, jag hindrar inte Agata
att klå ungen — fast jag tycker synd om den lille
stackaren. Det är inte roligt för ett barn att komma i dåliga
människors händer och ha en mor som inte bryr sig om
henne.
— Bry sig om! sade hon. Och de orden säger du till
mig, du som vet hur mycket jag håller av min tös!
— Ditt handlingssätt visar något annat, svarade han.
Jag har en gång erbjudit dig att sitta här som soldathustru
och vårda ditt eget barn, men den gången hånade du mig.
Nu ser du resultatet. Jag är emellertid inte en så dålig
människa som du tror. Mitt erbjudande står öppet i dag
också. Jag kan försörja både dig och ungen och jag lovar
på heder och samvete, att aldrig ett hår skall krökas på
edra huvuden.
Ju mer Kersti såg på sin lilla flicka, desto mer började
hon inse att det var hennes plikt att offra sig för barnet.
. Till slut sade hon stilla:
— Jag skall stanna, Emerik, fast inte tror jag att du
kan bli god mot mig och min lilla flicka. Men tänk på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
