Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
kunde se vid eldsljus. De voro sådär en 18 och 23 år gamla,
men hade långt, kritvitt hår, nedkammat på ena sidan som
manen på en häst, och alldeles spikrakt var det.
Inför sådant togo alltid fruntimren vid sig. De tyckte
att det varit mycket bättre om de hade fått gå hädan, i
stället för att så där fraktas omkring på marknaderna och
visas för pengar.
Så var det Hjorta, eller Hjort-käringa från Tryserum.
Man hade väl aldrig skådat en så kutryggig gumma, och
när hon gick marknadsgatan fram med sin stora
korgbörde på ryggen, var hon så krokig att man tyckte hennes
näsa skulle snudda vid jorden.
Korgarna tillverkade gubben hennes där hemma, och
stommen var av fur och sprötet av gran. Ursprungligen
var hon ju från utkanterna av Västerviks stad, och ibland
var Calle, sonen hennes, också med. Efter hand gjorde
han följe med en käring som gick under namnet
Vinkeldosa, och hon var en sträng herre. För varje korg som
Calle sålde, tog hon hand om pengarna som hon sedan
gömde undan var hon kom åt — i strumpskaften och i sina
trasnystan, ty Calle var en stor slarver, som jämt och
ständigt hade ett gott öga på ölet och de andra
starkvarorna.
Lång, mager och kutig släpade hon sina korgknippor
genom socknarna, och ibland hade hon tagit ett par pojkar
med sig som också knogade på var sin korgknippa.
Där var Pisk-Lasse med sina hemmagjorda
tagelsnärtar och där var Vang-Lasse i Blidstena med sina
spinnvagnar, vilka voro mycket efterfrågade. De kostade ju
visserligen hela tio riksdaler stycket, ”men si en
Blidstenevang i e stuve — dä va i alla fall någe te ha, dä...
Där var också blusgumma Anna, uppifrån
Stjälkhammar, som sålde blåblusar, dels av hemmavävt tyg och dels
av tyger, inköpta i handelsboden. Det var inte lite blusar
som gick åt på Eds-marken — detta visste man av
gammalt, ty på bruket använde så gott som alla hennes blu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
