Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Enebuskarna trivdes emellertid någorlunda i omgivningen,
och gav en rätt karaktär även åt denna. Det var ju heller
inte meningen att någon skulle finna sin bärgning här, ty
liksom alla andra backstugusittare skulle Mor Lenas
föräldrar arbeta på herrgården, som krävde många armar
men gav riklig lön blott åt den som ägde den. Som helt
liten fick också Lena följa med till herrgården och hjälpa
far och mor med dagsverkena, även de grövsta, ty det var
knappt med bärgningen och det gällde att hinna med så
mycket som möjligt innan solen gick ner, särskilt då
dagarna var korta. På hösten då potatis- och
rotfruktsupptagningen försiggick var det ansträngande. Ibland bet
kölden hårt i fingrarna, när frosten kom tidigt, men Lena
klagade icke, och det var föräldrarna glada och tacksamma
över.
Fattiga är vi, men vi har en duktig flicka, brukade
Lenas far säga, och det var inte utan att det låg en smula
stolthet i tonfallet också, ty Lena var även en vacker och
välskapt flicka. Emellanåt fick hon hjälpa till i
herrgårdsköket, och som hon var flink och duktig och händig även
för inomhussysslor fick hon snart självständig plats och
avancerade så småningom till kammarjungfru.
Nu skulle det kanske ligga nära till hands att tro att
Lena skulle råka i olycka för någon herrskapsyngling. Det
brukar ofta bli så i liknande historier. Men så var inte
fallet. Annars var nog Lena tillräckligt vacker för den saken,
om man får uttrycka sig så. Det tisslades och tasslades
förstås, men Lena var en förståndig flicka, förståndigare
än dem som önskade sätta en fläck på hennes anseende.
Och likväl skulle det komma en olycka i hennes kärleksliv,
Vid den tidpunkten hade Lena slutat på herrgården,
vilket berodde på att det kommit ett nytt herrskap, som
hon inte riktigt kunde trivas med. Hon hade nu plats borta
i kyrkbyn hos storbonden, där det visserligen inte var så
lätta sysslor men trevligare än på herrgården, där det mest
blivit nattvak och ett liv i sus och dus sedan det nya
herrskapet kommit. Och här hos storbonden var det som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
