5. Afventyret i Flickpensionen. Såg ni den vackra damen med bruna kappan oeh den vackra ljusblå hatten? Hon leder en liten söt, fem-eller sexärig flicka!— Det är den sköna Amalia! Har ni hört talas om henne? Hälften af Stockholms eleganta ungherrar låg för hennes fötter för fem, sex år se'n! — Hon vänder sig om! Såg ni nånsin ett vackrare ansigte? Hvilka ögon! Men hon är blek — hon är endast enskugga af hvad hon varit! Hennes far är en välmående handlande; som gift sig med en flicka frånbaletten. Han hade lärt kánna den vackra danserskan af en tillfallighet, och, ehuru visserligen förut mycket pratades om hennes flyktighet, tyckte han sig finna henne värd en