二83-Therese var en vacker, fyllig och vekhjertad flicka, full af eld och liflighet. Ur hennes blå smäktande ögon, som sällan vågade lyfta sig från marken, strälade alltid en blyg känsla, medan hennes fina hy rodnade vid hyarje blick, som hon mötte. Amalia var mera smärt, brunögd och tillbakadragen. Hennes eld låg gömd i djupet af hennes hjerta och hennes unga själ insvepte sina känslor bättre i skenet aflikgiltighet. Hon hade mera karakter, var beslutsammare, ordentligare, flitigare. Therese hade godt hufvud, var qvick el-Ier åtminstone rolig när hon ville, men lät obeskrifligt gerna passa upp sig. Ett lif tillbragt i hörnet af en divan, framför ett fortepiano och emellan stora sköna speglar, var det lefnadsmål, för hvilket hon tycktes skapad.