Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Den nye drotsen ocli den gamle kanslern.
främste i riket närmast regenten, och därmed hade han
uppnått slutmålet för sin äregirighet’).
Enligt lagen var drotsen själfskrifven president i
Svea hofrätt, och denna sin befattning tillträdde han den
6 maj. Därvid tillgick det på följande sätt. Klockan 7
på morgonen vandrade Per Brahe, åtföljd af riksråden
Mattias Soop, Ture Bielke och Lars Sparre, upp till
hof-rättens samlingssal. Där anmälde grefven, att han
lagligen blifvit väld till riksdrots och således med stöd af
regeringsformen var kommen att såsom caput presidera i
kollegiet. Sedan han därefter aflagt sin tjänsteed, svarade
f. d. vice presidenten Lars Sparre med „tillbörlig fägnan"
samt afträdde frän sin plats.
Nu gällde det att med kraft taga itu med arbetet,
och den nye riksdrotsens inflytande förspordes snart i en
strängare ordning och en noggrannare uppsikt öfver
rättskipningen, hvilken under företrädarens sista sjukliga år
i någon mån förslappats. Men rättvisans och ordningens
främste representant blef fördenskull ingen målsman för
de strängaste straffartcr, tvärtom kunna exempel
framdragas, hvilka belysa det humana draget i Per Brahes
karaktär. Han föreslog ändring i den bestämningen, att fattiga,
osedliga kvinnor skulle skymfligt ställas vid kåken,
medan bättre bemedlade af samma kategori kunde fria sig
genom 40 dalers böter. En annan gäng under sitt första
riksdrotsår vägrade P. Brahe att underskrifva en
dödsdom, emedan han ansåg, att straffet ej stod i riktig
proportion till brottet.
Vid samarbetet inom förmyndarregeringen och rådet
lade P. Brahe ej i dagen någon som helst afvoghet mot
kanslern eller visade, att han varit gramse på denne för
drotsvalets skull. Tvärtom uppträdde han med all den
’) I Johan III:s utfärdade cPatent för riksens höga ämbeten»
heter det: »Riksdrotsämbete är, att han skall vara näst efter furstarne
af den kungliga linjen och den förnämste af riksens råd,
sammankalla de andra för att alla högviktiga saker väl beråda, förordna och
beställa; — han skall ock bära spiran före konungen, när denne
krönes» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
