Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brefväxling. 149
grannlagenhet och takt en fosterlandsälskande
medborgare var skyldig att visa Sveriges förste statsman och
patriot. Såsom ett tecken på det förtroende drotsen hyste
för kanslerns åsikter i utrikespolitiken kan framhållas, att
det just var grefve Brahe, som den 14 maj (1641) föreslog,
att kanslerns son Johan Oxenstierna skulle, såsom en väl
meriterad och i allo kapabel man, i egenskap af
fredsle-gat sändas till Tyskland.
Säker pa sin post och törhända äfven något trött
efter det ansträngande arbetet under förra hälften af nyss
citerade ar, tog sig riksdrotsen en kortare permission
emellan den 13 juli och 7 augusti samt en längre efter
den 16:de i samma månad. Radsprotokollet för nämnda
dag afslutas med orden: Riksdrotsen tog därmed afsked
af regeringen och rådet att resa ned till Västergötland på
sitt grefskap". Ledigheten utsträcktes ända till början af
december; törhända riskerade grefven göra detta, emedan
äfven kanslern sedan den 5 november befann sig på resor.
Ett par vänskapsfulla skrifvelser växlades mellan dem
under tiden. Drotsen lät sin „Käre frände och herr
fader" veta, att allt i staten befann sig efter gammalt; dyr
tid väntades i södra Sverige, och Jakob De la Gardies
ögonsjukdom hade så förvärrats, att marsken blifvit nästan
helt blind. Kanslern tackade sin „Alskelige käre broder"
för nyheterna och beklagade, att han vid dennes resa
genom Västmanland ej befann sig på sitt gods Tidö och
således ej kunde välkomna grefven i sitt hem. Brefvet
slutar med uttalandet af förhoppningen om att besöket
en annan gång måtte upprepas och med notisen att
kanslern vid julhelgen äter skulle inträffa i Stockholm.
Vid denna tidpunkt befann sig drotsen ej mera där.
Han hade, åtföljd af sin maka, begifvit sig till
Brahegodset Lindholmen (två mil utanför Stockholm) för att hälsa
på sin därstädes bosatta svärmoder. Besöket blef dock
ej långvarigt, tv strax efter nyåret återvändo det grefliga
paret till hufvudstaden.
Rådets plena började 1642 den 4 januari med
diskussion om de ärenden, hvilka skulle föreläggas den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
