Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-224 P. Brahe ucider Karl X Gustafs regering.
■och Västergötland hade han i förläning, fått emottaga
117 ’/i mantal med en afkastning om 2,752 dal. smt och i
Finland 465l/4g mantal, hvilka afkastade 8,582 daler.
Fjärdeparten af dessa summor uppgick således sammanlagdt till
145 b/18 mantal med 2,833 dalers ränta. Talen äro dock
icke exakta, ty donationen inom Bertil socken i Uppland
hade, såsom belägen inom de omistande orterna, helt
reducerats under Bergslagen; arealen af Pielisjärvi pogost
och Pellosniemi fjärding i Finland finnes ej angifven i
förteckningen. Att märka är vidare, att kronans
beräkning af räntornas belopp var icke så litet lägre än de
summor drotsen dittills faktiskt fått uppbära.
Drotsen var emellertid ej belåten med att afstå från
fjärdedelen af räntorna från sina samtliga förläningar, utan
uppsökte en annan utväg. Han utvalde några smärre
gods i Uppland, hvilka, sammanräknade med 38 ’/2 mantal
i Pargas och 97 S/M mantal i S:t Mårtens socken,
representerade summa 137 23/M mantal, och dessa afstod han
belt. Räntorna från dem kommo den fixerade
fjärdeparts-summan så nära, att det fattades endast 2 öre. —
Vi vända oss härmed till Sveriges utrikespolitik, hvars
ledning och följder under många år ställde alla fredliga
åtgärder inom riket i skuggan. Redan den 11 december
1654 hade rikskanslern, inspirerad af konungen, i rådet
framställt frågan: „Skall Sverige sätta sig i
försvarsposition?" — Ja. — Därefter spordes: „Mot hvem skola
vapnen riktas?" — Svar: Mot Polen. Följande år aftvingades
ständerna ett motvilligt medgifvande, att under vissa
villkor ett fälttåg mot polska Vasaätten kunde få utföras.
Vid rådslagen hade Herman Fleming, Gustaf Bonde,
Erik Gyllenstierna m. fi. talat för fredens bevarande,
medan kanslern, drotsen och skattmästaren, tydligen
påverkade af Karl Gustaf, röstat för rustningar och anfall mot
Polen. Konungen ville få krig till stånd, och med ifver
vidtogos åtgärder för arméns och flottans utrustning. Den
10 juli 1655 gick konungen, lifvad af stora förhoppningar,
ombord och afseglade öfver Östersjön. Regeringen hemma
anförtroddes åt riksrådet. At Gustaf Horn och Per Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
