Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
hade Karl X Gustaf den 3 juli gifvit uppdraget att, om
det så behöfdes, skrida till rikets defension mot fienden;
han fruktade nämligen redan då ett anfall från Danmarks
sida. Gustaf Horn var emellertid af ålder och skröplighet
urståndsatt att något anmärkningsvärdt uträtta, hvarför
varfvet upptogs af Per Brahe ensam. Danskarne anföllo
emellertid icke än, men stor omtanke kräfdes likafullt för
att fylla de polska fälttågens behof af manskap och
penningar. Utomordentliga åtgärder måste ock tillgripas för
att anskaffa medel, och drotsen visade sig själf villig att
ikläda sig personliga uppoffringar. År 1656 föreslog han,
att mera förmögna frälsemän skulle pantsätta sina egna
gods för att kunna försträcka regeringen lån. Detta i
rådet framkastade förslag vann dock ej anslutning, men
dagen därpå förklarade sig Per Brahe villig att på sitt konto
förse Jönköpings fästning med munförråd samt att i sitt
hus i Stockholm upptaga 10 à 12 soldater i inkvartering.
Den största hjälp drotsen lämnade riket bestod dock
i ett lån om 60,000 daler smt. Såsom säkerhet för dess
återbetalning donerade Karl Gustaf åt honom „ett
ansenligt gods under Danziger distrikt beläget". Denna
anordning behagade Brahe på det högsta, så vidt man
nämligen härtill kan sluta af hans till konungen den 12 augusti
1656 adresserade tacksägelsebref. —
Ju längre Karl X Gustaf, bunden af sitt polska
fälttåg ’), tvangs att dröja utom sitt rike, dess lifligare vardt
hos hans grannkonung Fredrik III önskan att börja ett
krig mot Sverige. Den danska fursten hoppades att
under ett sådant finna medel att stärka sin makt inom eget
rike samt att med procent kunna återtaga hvad genom
Brömsebro-freden förlorats. Året 1656 förlopp emellertid
’) Underrättelser från polska krigsskådeplatsen fick P. Brahe
ofta emottaga, bl. a. af general Gustaf Adolf Leijonhufvud. Äfven
pfalzgrefven Adolf Johan skref (på guldkantadt papper) ett par bref.
Han berättade bland annat, den 16 april 1667 från Marienburg, att
han såsom befälhafvare lyckats ruinera en fientlig trupp om 800 man.
Detta bref, likasom ett par andra, är undertecknadt »Eders Exellens
tjänstvillige måg».
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
