Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nöden i staten. 386
skapen „för att med lämpa förmå ständerna till enighet".
Eestiltatet blef dock ej så godt, som man hade önskat’).
Följande utdrag ur rådsprotokollen i mars 1672 gifva
en karaktäristisk bild af statens nöd och oredan i
förvaltningsväsendet.
Riksamiralen sade, att det med amiralitetet vore sä
slätt beställdt, att man sökt uppnegociera penningar till 12
procent, men inga kunnat få. Antingen g&r flottan nnder, eller
m&ste den hjälpas.
Rikskanslern: öfverläggom om huru K. M. må komma
till penningar ntom staten. Manufakturerna kosta grufligt;
för 4 Rdr utgifves I00:de. Man borde gripa till de medlen.
Klas Tott: Kunde K. M. betala kontant, skulle 100
procent sparas.
Riksfältherren remonstrerade, att sedan anno 1648 hade
militien tagit af till 18,000 man. Uti Pommern och särdeles i
Wismar lupo knektarna, 12 & 16 i sänder, bort, emedan de
intet underhåll hade.
Klas Tott, som nyss varit generalguvernör i Lifland,
sade: Där voro 3,000 man skånskt folk, och nu äro där 300;
200 af de österbottniska knektarne ligga dödssjuka af hunger.
Nils Brahe: Hjärtat må brista på en, när man hör
sådant!
Rikskanslern: Jag kan ej tala i en obekant sak, men
det finner jag underligt, att alla klaga: militien klagar,
amiralitetet klagar; kollegierna få intet det de skola ha. Intet kan
jag veta, hvart det tager vägen I Privati bli rika, men
konungen och publicum lider. Jag ville önska, att jag finge ett års
riktig räkenskap på intrader och utgifter mot hvarandra ba-
’) Klas Rålamb skrifver från Malmö den 13 januari 1670 till
drotsen: <Sedan vi från Kristianopel till Malmö hafva rest, stad ifrån
stad, och uppå hvar ort hållit partikularmöten så med borgerskapet
som landtmannen och åhört deras andragna besvär, hafva vi det
allmänna mötet i Malmö bivistat och till dess slut bragt. Vi hade fuller
mycket svårt att bringa ständerna, särdeles adeln, till de
förklaringar vi erhållit, och öfver deras ugedag, hals- och handsrätt voro de
utöfver all måtto ömma; funno för den skull rådligare att låta den
ntur propositionen än med äfventyr af ett säkert nej införa. Sedan
mötet dagen före julafton var hållet och helgdagarna förlupna, hafva
vi ånyo anträdt arbetet (militiens inrättning och Malmö stads
angelägenheter). Vi ärna kontinuera med möten i Lund, Landskrona,
Helsingborg» o. a. v.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
