Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första akten.
Ljugit från och till i sträck,
skarvat in slik mållös skräck,
att man ej känns vid till sist,
vad man hört och vetat visst.
PER GYNT.
Om en annan sa de orden,
slog jag honom gul och blå.
ÅSE.
(gråtande)
Gud, om jag fick dö ändå,
stoppas i den svarta jorden.
Bön och gråt ej biter på’n.
O-för-bätter-lige son!
PER GYNT.
Kära mor, du rara lilla,
inte är det väl så illa.
Var nu snäll och glad!
ÅSE.
Jag glad?
Glädjas jag? Och över vad?
Jag som har sånt svin till son.
Måste det ej bittert kränka
mig, en stackars värnlös änka,
jämt i lön få skam och hån.
(gråter igen)
Vad finns nu i släkten kvar
från din farfars välmaktsdar?
Var är skäpporna med mynt
efter gamle Rasmus Gynt?
Far din gav dem fötter han,
I1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
