Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första akten. 13
Så att far din gav’en hästen
med en släde till som tack
bara för hans fagra snack.
Då var allt här högst i lag.
Prosten, fogden, storgårdsmännen
hängde här och åt och drack,
fyllde sig, så rakt de sprack;
men i nöden prövas vännen —
här blev folktomt från den dag,
»Jon med skäppan» över bäcken
stack i väg med kram i säcken.
(torkar ögonen med förklädet)
Ack, du är dock stark och stor,
borde vara stöd och stötta
för din gamla skrala mor,
laga jord och gård blev skötta,
bärga resten av ditt arv.
(gråter igen)
AÅ, Gud tröste mig, din slarv!
Om du något nyttigt ville!
Hemma drar du dig i spisen,
smörjer ner dig liksom grisen,
skrämmer, när du är på gille,
jäntorna från dans och leka.
Gör mig skam i alla krokar,
slåss med socknens värsta slokar.
PER GYNT.
(går ifrån henne)
Låt mig vara!
ÅSE.
(följer efter)
Kan du neka,
du var främste man i laget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
