Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Tredie akten. 95
TORPARMOR.
Gud hjälpe er mor, er Per blev er dyr.
ÅSE.
Per? Jag menar du är vettvill och yr.
Ingrid kom ju hem välbehållen till sist.
Det var likast de vänt sig till fan såvisst,
han är brottslingen han, och han, den rackarn,
som frestade så min gosse, den stackarn.
TORPARMOR.
Var det inte bäst det gick bud efter prästen?
Det står sämre till, än kanske I tror.
ÅSE.
Efter prästen? Ä ja, kanske det förresten.
(far upp)
Nej, Gud, om jag kan, jag är gossens mor,
min plikt är att stanna och lindra och lätta;
när de andra sviker, hjälpa till rätta.
Den här jackan har de skänkt’en, den får jag
lappa.
Gud give jag också tordes skinnfällen nappa!
Var är strumporna?
TORPARMOR.
Där bland skräpet.
ÅSE.
(rör omkring)
Nej, titta,
mor Kari, se hit, och se vad jag hitta!
En stöpslev; med den har han lekt förr i världen
knappstöpare, smält och format vid härden. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
