Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredijie akten. 99
PER GYNT.
Och du vet jag är fredlös. Var jag går
utanför skogen man saklöst mig slår.
SOLVEIG.
På skidor har jag ränt. Men vart och till vem?
Ja, de frågte vart jag skulle. Jag sa: Jag ska hem.
PER GYNT.
Så bort då med stängsel mot trolltygstankar!
Nu räds jag ej mer, vad i mörkret vankar.
Törs du leva med skytten häruppe i fjället,
ska det hägna hyddan och viga tjället.
Solveig, låt mig se på dig! Inte för när!
Bara se på dig. Nej, vad du är ljus och skär!
Låt mig lyfta dig, vad du är lätt, du kära!
Den bördan blir aldrig jag trött av att bära.
Jag ska inte smutsa dig. Med utsträckt arm
ska jag hålla dig från mig — så vän och så varm.
Att jag kunde dra dig till mig, Solveig, du blida,
men å, hur jag längtat både sent och tida.
Här ska du se, vad jag timrat och byggt,
det ska ner igen, här är lågt och betryckt.
SOLVEIG.
Lågt eller högt, här är efter mitt sinn,
så lätt kan man andas i strykande vind.
Därnere var det kvalmigt, man kände sig beklämd,
till hälften därav blev från bygden jag skrämd.
Men här, där jag hör furans susande stämma —
Vilken stillhet och sång! Här, här är jag hemma.
PER GYNT.
Så har jag dig. In i bo nu till kvällen!
Jag går nu och hämtar torrved till hällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
