Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärde akten. 159
liksom guldets gula låga
famnar om en ädelsten.
Skiljas vi, förbi är livet
för din del, ja, det är givet.
Hela du, var tum och tåga,
utan vilja, ja och nej,
vill jag veta fylld av mig.
Dina lockars midnattsskänker,
allt vad älskarn ljuvast tänker
vinkar som ett yppigt Eden
vid en babylonisk älv.
Därför gillar jag i grunden
den där tomma pannvalvsrunden.
Har man själ, så är man bunden
mer med hänsyn till sig själv.
Det blev ingen nytta med den,
hör du, vill du ska du få
dig en ring om ankelleden,
det blir bäst för bägge två.
Och där själen skulle varit,
tar jag plats — sen status quo.
(Anitra snarkar)
Vad? Du sover? Har det farit
hus förbi vad jag har sagt?
Nej, det stämplar just min makt,
att hon flyter bort i drömmar
uppå älskogsordens strömmar.
(reser sig och lägger smycken i hennes sköte)
Här är smycken, här och här.
Sov, Anitra, dröm om Per.
Sov, så kejsarn din du krönte,
och Per Gynt i denna stund
seger vann och framgång rönte
på personens stolta grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>