Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Uppfostran - Andra boken. I lära hos Västerlandet - 2. På resa. Tyskland och Holland. England. Återkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtid framför sig, och Leibnitz gladde sig däråt, på samma
gång han ställde honom i samma led som
Kam-Ki-Amalogdo-Kan, Kinas härskare, eller Abyssiniens konung
Jasok-Adsjam-Nugbad, som voro hans samtida och äfven de hvälfde
stora planer. Sofia Charlotta hade mottagit utförliga rapporter
om tsarens uppträdande i Königsberg. Dessa hade ej
ingifvit henne en särdeles fördelaktig tanke om den bildning
och uppfostran, som hon kunde vänta sig att finna hos
den höga resenären, men de hade ej minskat hennes lust
att träffa honom. Hon låg i liflig brefväxling angående
detta med statsministern Fuchs. I maj 1697 skref hon
till honom: "Jag skulle önska, att man öfvertalade honom
att komma hit, icke för att se, utan för att ses, och vi
skola med nöje gömma på det som man brukar ge åt
sällsamma djur för att hafva förråd däraf vid detta
tillfälle." En månad därefter skref hon: "Ehuru jag tycker
mycket illa om osnygghet, har dock nyfikenheten tagit
öfverhanden."
Peter, som å sin sida var intresserad att träffa henne,
ty han mindes helt säkert det goda intryck de älskvärda
tyskorna hade gjort på honom i Sloboda, gick beredvilligt
in på att infinna sig vid mötet, hvilket ägde rum i
Koppenbrügge i storhertigdömet Zelle, som fursten af Nassau hade
i förläning af Brandenburg. Den unga tsaren blef i början
förskräckt öfver det stora antal personer han fick syn på.
De båda kurfurstinnorna hade nämligen glömt att
underrätta honom om att de skulle medföra hela sin familj.
Han gjorde min af att vilja smyga sig bort och lämnade
hastigt byn, och först efter en timmes parlamenterande
förmåddes han att återvända. Han infann sig slutligen på
slottet; men på de komplimenter, som de båda furstinnorna
riktade till honom, svarade han blott med gester, betäckte
sitt ansikte med händerna och upprepade: "Ich kann nicht
sprechen." Jag vill påpeka detta drag, som vittnar om brist
på umgängessätt men också om naturlig blyghet, och
att det var blyghet märkes däraf att den unga härskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
