- Project Runeberg -  Peter den Store /
154

(1898) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Axel Bergström - Tema: Biography and Genealogy, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Första boken. Köttet och Anden - 2. Intelligensen. Moralen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

K. WALISZEWSKI

händerna en processuell läckerbit med förhör, uppspårande af
medbrottslingar och tortyr. Med Javorskij är det tänkbart,
ty han har tydligen handlat på eget bevåg. Men äfven
om berättelsen är helt och hållet uppdiktad eller åtminstone
omstufvad, så öfverensstämmer den ej illa med den
hållning Peter förstod att intaga isynnerhet under sin sista
tid. Man finner honom mycket ofta vid de mest olikartade
tillfallen uppträda* med en öfverlägsen och högdragen
världsvishet, när det gällde hans egen person. Då han kom till
Warschau efter det olyckliga tåget till Prut och man
gratulerade honom till hans lyckliga återkomst, svarade han:
"Min lycka består i att jag fått femtio käpprapp i stället
för hundra." Därpå tillade han liksom för sig själf:
"Jag kom, jag såg, jag segrade." Därpå rättade han sig:
"Inte så många, inte så många." Njeplujev, en af hans
älsklingselever, kom en gång för sent till ett möte, som
tsaren stämt med honom på ett skeppsvarf. Tsaren var
redan där. Njeplujev ursäktade sig med att han suttit uppe
tillsammans med några vänner långt in på natten. —
"Det är bra, du har min förlåtelse, emedan du sagt
sanningen", svarade Peter och efter ett ögonblicks eftertanke
tillade han med tillämpning af ett ryskt ordstäf på
händelsen: "Hvilken människa är ej ättling af en hona?"
(Kto bàbje wje vnuk.)

Var detta sätt att tänka, tala och handla naturligt
hos honom? Öfverensstämde det verkligen med medfödda
egenskaper hos hans själ och karaktär? Var det icke
snarare ett antaget manér, som han af oaktsamhet, nyck
eller svaghet stundom aflade? Man kan verkligen vara
tveksam, ty så ofta motsade han sig själf. Då han
intågade i Derbent år 1723, hördes han säga: "Alexander har
byggt denna stad, och Peter intager den." På en af
triumfbågarna i Moskva, hvaraf flera voro resta långt före
Poltava, lät han efter sitt persiska fälttåg inrista följande
inskrift om denna lätta eröfring:

Struxerat fortis, sed fortior hane cepit urbem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:04:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/peterstore/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free