Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Första boken. Köttet och Anden - 4. Privatlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
k. wal18zewski
och sammetsklädda, guldsmidda pager och musikanter kommo
efter vagnen; sex kammarherrar höllo sig vid
vagnsdörrarna, och tåget slöts med en piket dragoner.
Peter afhöll sig från all sådan lyx. Hans vanliga
dräkt, då han ej bar uniform, liknade nästan en bondes.
Den bestod om sommaren af en kaftan af mörkt, groft
kläde från Serdjukovs fabrik, som han intresserade sig för,
en sidenväst, ullstrumpor, hvilka, som bekant, vanligen voro
stoppade, grofva skor med tjocka bottnar, höga klackar
och stål- eller mässingsspännen; på hufvudet bar han en
trekantig filthatt eller en sammetsmössa. Om vintern
begagnade han en lammskinnsmössa, bottmoller af hjortskinn
med håret utåt; kaftanen pälsfodrades med sobel framtill
och gråverk i ryggen och ärmarna. Hans uniform, som
han endast bar i fält, var preobrasjenska gardets
öfversteuni-form. Den bestod af en grön frack af temligen groft
holländskt kläde, med sidenfoder af samma färg (som nu
för tiden förefaller nästan blå); den var kantad med en
smal guldgalon och hade stora mässingsknappar. Västen
var af groft dofhjortsskinn. Hatten var utan galoner,
värjan hade ett. oförgylldt mässingsfäste och svart skida;
kragen var af enkelt svart läder. Peter tyckte dock om
fint hvitt linne från Holland, och i detta afseende allena
dagtingade han med sina principer om enkelhet. Då
Katarina lade fram för honom den präktiga kröningsdräkt
hvarom jag redan talat, vredgades han och grep häftigt
tag i det silfverbroderade tyget och skakade det, så att
några paljetter föllo på golfvet.
"Där ser du, Katarina", sade han då, "detta kommer
att sopas bort, och det motsvarar nästan en af mina
gre-nadierers sold."
Holland lyckades ej ingifva honom sin traditionella
smak för snygghet och ordning i hemmet. I Berlin lät
drottningen år 1718 flytta bort alla möbler från det hus
— Monbijou — där han skulle bo, och detta var
ingalunda ett onödigt försiktighetsmått. Man fick nästan bygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
