Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
383
ytterligare Peters åtrå. Det funnes guld vid Amu-Darjas
(Oxus’) stränder, och denna flod, som fordom haft sitt
aflopp i Kaspiska hafvet, men som Khivafolket ledt in i
Aralsjön af fruktan för ryssarne, kunde åter föras in i sin
ursprungliga strömfåra. Kriget mot Sverige lade hinder i
vägen för en större es^pedition, men Peter kunde ej stäfja
sin lust, utan började med dessa småexpeditioner, som
sedermera skulle blifva så ödesdigra för eröfrare i exotiska
länder och ej heller nu ledde till gynnsamt resultat. Den
första svaga truppafdelningen, som sändes i fält år 1714
under tysken Bergholz’ befäl, begaf sig till Sibirien, men
hejdades af kalmuckerna och drog sig tillbaka. Ar 1717
framträngde furst Alexander Bekovitj Tjerkaskij, som var
bättre rustad, med fyra tusen man fotfolk och två tusen
kosacker ända till Khiva, växelvis köpslående och stridande,
men blef till sist nedhuggen med hela sin här.
De försök som samtidigt gjordes mot Persien yoro
lyckligare. Ar 1715 återkom Artemij Petrovitj Volinskij,
som sändts till schahens hof, med ett handelsfördrag och
en storartad fälttågsplan i fickan. Sedan han år 1720
utnämnts till guvernör i Astrachan, upphörde han ej att
tala för och förbereda detta krigståg. Det var detta som
omedelbart efter freden i Nystad åter väckte till lif Peters
krigiska verksamhetslust och ryckte honom från
"paradisets" sötma. Vid denna tid tycktes också förhållandena
i Persien af sig själfva gifva anledning till en beväpnad
intervention. Efter lesgierna och kazykumykerna, hvilkas
infall i landet år 1721 ruinerat de ryska handelskontoren
och bland annat förorsakat en enda rysk köpman
Jevrej-nov en förlust på 170,000 rubel, framträngde afghanerna
ända till Ispahan. Om ej Ryssland skyndade sig, skulle
det förekommas af Turkiét, som tillkännagaf sin afsikt att
återställa ordningen bland sina grannar. Peter fattade sitt
beslut. För att draga fördel af de gynnsamma
omständigheterna och som svar på guvernörens i Astrachan energiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>