Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 2. Reformer på det andliga området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.468
K. WALISZEWSKI
undervisning man med svårighet kunnat leta upp en
kompass i hela Byssland. I samtida abc-böcker förekomma
öfningar med frågor och svar, hvilka gifva en märklig
inblick i tidens andliga ståndpunkt. Där finna vi följande
fråga: "Huru hög är himmelen, huru bred jorden, huru
djupt hafvet?" Svar: "Himmelens höjd är Fadern,
jordens bredd Sonen och hafvets djup den Helige Ande".
Fråga: "Till hvem gafs Kristi första skrift?" Svar: "Till
aposteln Kaifas (sic)!u
I själfva verket erhöllo denna tids ryssar ingen
uppfostran. De öfvergingo så att säga direkt från barndomen
till vuxen ålder. Fördenskull bibehöllo människorna vid
mognare år i sina sinnen något af barnets friskhet och
naivitet. Man varsnar hos dem en blandning af hednisk
öfvertro och tron på bisarrt förvrängda kristna legender.
Profeten Elias på sin vagn, som rullar i molnen, trädde i
stället för Perun, åskans gud. Andliga och kroppsliga
företeelser ansågos utan åtskillnad såsom resultatet af
hemlighetsfulla och fruktansvärda krafter, gent emot hvilka man
kände sig afväpnad och ömkligen maktlös.
Det var denna fantastiska uppfattning af verkligheten,
hvilken befordrade dådlösheten, som Peter framför allt ville
komma in på lifvet — genom uppfostran. Personligen
hade han mycket långt gående åsikter i detta afseende.
Han ville införa obligatorisk och kostnadsfri undervisning,
såsom Possosjkov föreslagit. Grundsatsen härom är till
och med fastslagen genom en ukaz af den 28 februari 1714.
Men vid tillämpningen inskränkte han denna undervisning
till en enda grupp lärjungar, nämligen barnen till djàker
(tjänstemännen i regeringsbyråerna) och till poperna.
Senaten vägrade att gå längre. Att beröfva handel och industri
de lärlingar de behöfde vore ju att tillintetgöra dem. Peter
gaf vika och inskränkte sig till att med vanlig kraft och
stränghet fullfölja sin plan. Då sonen till en djak, Peter
Isjorin, vägrade att studera i en matematisk skola, som
anlagts i Olonets, skickades han på grund af en ukaz be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
