Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 5. Ekonomiska reformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
517
Den ser ut s& här:
Landtarméens underhåll ..............................................................................1,252,525 rubel
Artilleriets „ ........................................................................................221,799
Flottans „ ....................................................................................444,288 „
Garnisonernas „ ........................................................................................977,896 „
Rekryteringsomkostnader ..........................................................................30,000 „
Inköp af vapen ....................................................................................................84,104 „
Diplomatien ................................................................................................................148,031 „
Andra utgifter (däri inbegripen solden till
artilleriunderofficerarna) ........................................................................................675,775 „
Före Peters tronbestigning hade år 1679 en stor och
mycket gagnelig reform införts i denna outvecklade
organisation, i det att man beslutit, att alla inkomsterna skulle
inflyta i riksskattkammaren (Prikaz Balsjoj Kami), som år
1699 ersattes af Stadshuset. Peter gjorde om intet hvad
som redan var gjordt. Han hade alltför brådtom för att
fullfölja ett program, som först efter långliga tider lofvade
leda till ett tillfredställande resultat. Som han behöfde mycket
penningar, och det genast, följde han unga mäns exempel,
då de befinna sig i trångmål. I stället för att fortsätta
med att centralisera och på sådant sätt så småningom göra
slut på de lokala myndigheter som lade beslag på och
slukade nationalförmögenheten skapade han nya organ i
sina byråer för krigsskatten, hvilka hade att upptaga de skatter
som voro nödiga för kriget. Därigenom uppstodo nya
möjligheter till försnillningar. I stället för att söka att öka
afkastningen af redan befintliga inkomstkällor, hvilka motsvarade
landets produktionsförmåga, införde han en finansiell
röfvar-politik genom att på en slump lägga skatt på allt, som
kunde beskattas, ända till sina undersåtars skägg. Han
lät hos snickarna lägga beslag på likkistor af ek, hvilka
fördes till klostren och där såldes till fyrdubbelt pris till
förmån för skattkammaren. ÅT 1700 bemäktigade han sig
de afgifter som hittills upptagits från köpmännen af ägarna
till de platser där torgdagar höllos. År 1704 var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
