Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 7. Krigshären och flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.554
K. WALISZEWSKI
två års förlopp. De som ej hunno med hvad som ålåg
dem dömdes till döden. Och man lydde, och allt var i
ordning vid utsatt tid, men den 20 april 1700 utkom en
ny ukaz, hvari påbjöds, att de bolag som lydt härskarens
vilja skulle upplösas, sedan de organiserats och skaffat sig
en flotta, som ej kunde vara dem till någon nytta.
Resultatet af allt detta slöseri med tid, krafter och
penningar var endast en demonstration till sjös, som dock,
det måste erkännas, hade sitt värde. I augusti 1699 for
ett ryskt fartyg öfver Svarta hafvet och visade sig på
Konstantinopels redd med tsarens båda sändebud ombord,
hvilka hade att underhandla om ett definitivt fredsfördrag.
De kommo visserligen i fredligt ändamål, men de framkallade
dock lifliga protester från turkarnas sida. Dessa använde
alla tänkbara medel, diplomatiska skäl, böner och hotelser,
för att stänga vägen för dessa objudna gäster. Men Peter
var envis. Och i grund och botten har den ryska marinen
aldrig haft någon annan uppgift än att demonstrera. Den
har alltid verkat genom moraliska påtryckningar. Hvad
beträffar flottiljen på Don, som var instängd i Yoronesj
på grund af farvattnets alltför ringa djup, var den till
ingen nytta, då år 1711 fientligheterna mot Turkiet
åter-upptogos. Efter förlusten af Azov var den alldeles
obrukbar. Man afstod en del däraf till turkarna själfva och lät
återstoden ruttna bort.
Af större betydelse föreföll skapandet af norra flottan
i och för kriget mot Sverige. Dennas första vapenbragd
var ståtlig. Två ryska matroser, Ivan Rabov och Dmitrij
Borinov, hvilka tagits till fånga af svenskarna och af dessa
tvungos att tjänstgöra som lotsar vid en påtänkt attack
mot Archangel i juni 1701, förde de fientliga fartygen i
skotthåll för fästningens kanoner, hvarpå de förliste eller
togos. Ryssarne låtsade vara döda och lyckades rädda
sig undan. Därpå följde några lyckliga drabbningar på
Ladoga, hvilken ryssarne behöllo i sitt våld. Ar 1703,
efter eröfringen af Neva, byggdes ett båtvarf i Olonets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
