Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGyERD.
En irrad bildningskraft mig ej i plågor för,
Nej, det år Himlen Sjelf, Som all min Smårta gör;
Det år allena han, Som min förtviflan våller,
Som för min skråmda Syn en afgrund öpnad håller,
Och hotar at jag Snart defs botten mäta skal.
Jag vet ej til hvad höjd af mina olycksfall,
Ån dessa ögnablick vid hjertar fafan lådar j —
Jag Ser et blodigt lik, jag fallna kronor skådar.
Jag templet upfylt hör af faSeliga skrån.
Jag våra Gudar Ser med afsky hasta dån;
Bland åskans starka slag. Som tempelhvalfven skaka.
Jag ån et utrop hör af Son, och mor, och maka;
Ån hvåSer Midgards orm, med ögat tåndt af hopp
At hela Odens ått, förfärlig, sluka opp.
OT T AR.
Med denna fasans magt, Som Så ditt hjerta anar.
Jag tror at Gudars nåd dig endast nu förmanar
At lämna dessa rum; pä håmdens grymma dag,
Vi hårdat vära bröst at lyda Himlens lag.
Snart Ifvar Synas skall; man offret för tilhanda:
Gå ej, med håmdens röst at dina Suckar blanda;
Din ådla blödighet du genast Spara bör
En åSyn, iom mig Sjelf bestört och slagen gör.
TREDJE SCENE.
ING JER D. OTTAR. IFVAR. Pråjltr. Folka.
IFVAR.
Vik, Drottning, härifrån: lyd, dyrka Himlens röst.
Han nekar hår ditt kön, men mer ditt svaga bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
