Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gångstiden mellan brons- och järnåldern (500-talet f. Kr.).
Fyndet, som gjordes 1936 vid Hassle på Berga ägor i Glanshammars
socken, omfattar bl. a. några sydeuropeiska, troligen i Grekland
tillverkade kultkärl — ett sällsamt vittnesbörd om förbindelserna
mellan den klassiska antikens kulturcentra och ultima Thule.
Enstaka guldfynd från folkvandringstid — t. ex. den nyligen
funna Vibybrakteaten — bekräfta, att denna inlandsbygd inte
varit helt utestängd från de chanser, som stodo kustlandskapen
till buds i fråga om expansion och handelsutbyte.
Vid forntidens slut har det förhistoriska bondesamhället nått
en omfattning och en rotfasthet, som låta oss utan svårighet
lokalisera det på kartan och ange dess allmänna struktur.
Mångfalden av fasta fornlämningar, företrädesvis bygravfält, -sta, -by
och -mge-nanmens utbredningsområde, lövängar och "hackhem",
domarringar, bygdeborgar och runstenar ge oss fasta hållpunkter,
då det gäller att i fantasien rekonstruera bebyggelsecentra,
färdleder och förbindelser med angränsande kulturområden. I
alldeles särskilt påtaglig grad framträder nu landskapets karaktär
av mötesplats för mälardals- och götiska inflytanden.
De stora bondebygderna vid forntidens slut kunna
visserligen i sista hand anknytas till folkökningen och den åtföljande
expansionen under järnålderns slutskede, men de sammanfalla
dock i stort sett med bebyggelsens utbredningsområde under
perioden i dess helhet. Ett studium av fornlämningsbeståndet och
ortnamnen ger vid handen, att de närkiska slättbygderna till
större delen tagits i besittning av en jordbruksidkande
befolkning, som emellertid i olika trakter uppvisar en tämligen ojämn
fördelning. Rullstensåsarna, ådalarna och slättsjöarnas
omgivningar ha på övriga lokaliteters bekostnad samlat den
övervägande majoriteten av fornlämningar o. a. vittnesbörd om
forntida bebyggelse. Sålunda ha Tal jeans och Svartåns vattensystem
utgjort ådernätet i tättbefolkade jordbruksbygder, inom vilka
framför allt de tvenne Kvismaresjöarna, Mosjön, Vibysjön samt
den s. k. Rumboslätten väster om Örebro kringgärdats av
ansenliga bykomplex.
Vid Glanshammars och Stora Mellösa kyrkor samt vid
Riseberga kloster ha påträffats rester av kristna gravvårdar av det
s. k. Eskilstunamonumentets typ. Jämte några runstenar med
kristna inskrifter vittna dessa fynd om, att kristendomen fått
fast rot i Närke under senare delen av 1000-talet. På kristnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
