Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1723 uppläts det till spannmålsmagasin och sedermera fanns
här en kammarduksfabrik, men numera har det åter iståndsatts.
De gamla minnesrika husen ligga tätt i Vadstena. Vid torget
står ett av landets äldsta bevarade rådhus, byggt redan i början
på 1400-talet men fullbordat 1578. Intill ligger Engelbrektshuset
och vid Storgatan biskopshuset från 1400-talet, byggt av biskop
Henrik Tidemansson. Övre våningen rymmer bland annat biskop
Hans Brasks kammare. I omedelbar närhet till munkträdgården
ligger Vadstenas gamla teater, en vacker 1700-talsbyggnads med
en salong som ger ett festligt intryck.
Vadstena är en av landets vackraste småstäder, en blommande
idyll med smala gator och ålderdomliga små hus vid stranden
av Vättern. Mitt emot synes Naddö, där Heidenstam en gång
har bott, och långt utåt sjön går en vacker promenadväg, avslutad
av hamnpiren.
Skänninge, som omgives av en av landskapets största och
bördigaste slätter, ser betydligt yngre ut än grannen Vadstena, men
är betydligt äldre än denna. Redan under stenåldern var platsen
bebodd, vilket framgått genom fyndet av stenålderskista, som man
år 1876 påträffade på stadens marker. Skänninge ligger vid
Skenaån och det var en av anledningarna till att ett samhälle
uppstod på platsen. Skenaån var nämligen förr i tiden större
och vattenrikare än nu och utgjorde en mycket anlitad sjöväg,
vilken stod i förbindelse med Svartån. Redan på 900-talet lär här
ha funnits ett gille, men första gången som staden omtalas i nu
kända handlingar är 1278.
Det lider emellertid inte något tvivel om att staden fordomtima
haft stor betydelse och i gamla handlingar kallas Skänninge till
och med för Göta rikes huvudstad. Borgarna närde också en
storhetsdröm för sin stad och de byggde för den tiden ståtliga
byggnader. Kyrkomötet 1248, vilket mötes beslut delvis
sedermera blev grundlag för medeltidens svenska kyrka, hölls i
Skänninge och staden hade eget mynthus. Bjälbo, jarlarnas säte, låg
också i närheten och det hade säkerligen en viss inverkan på
stadens anseende.
Under sin storhetstid hade Skänninge två kloster. 1160
anlades ett dominikankloster med högskola, vilket vann stort
anseende. Petrus de Dacia verkade här på sin tid som lärare och han
avled i klostret 1288. Vid reformationen blevo emellertid mun-
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
