Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
Skaraborgs län omfattar den nordöstra delen av Västergötland och
liar en areal av 8,498 kvkm.
Länets första innevånare hava med all sannolikhet kommit
söder-och västerifrån. Sina boplatser hade de företrädesvis vid sjöar och
vattendrag, vilket framgår av de lösa fynd av mycket gammal typ, som
där påträffats. Falbygden är tydligen det område, där den största
koncentrationen av bebyggelsen ägt rum, vilket bevisas av det i dessa
trakter utbredda gånggriftsområdet. Dessa innebyggare voro ett
åker-brukande folk. Trakterna kring Vänern blevo ävenledes mycket tidigt
befolkade av invandrare, som troligen kommo från Bohuslän, vilket
tidigare var bebyggt. Att detta folk, det s. k. Vänerfolket, var strängt
beroende av vatten och följaktligen varit ett fiskarfolk, kan man sluta
sig av fyndens markerade lokalisering. Det utbredde sig även till de
sjörika trakterna söder om Tiveden.
Västergötland var en gång det egentliga Götaland, från vilket
östgötarna, den befolkning, som flyttade öster om Vättern, så småningom
avskilde sig och bildade det östra "Götland".
Göterna voro med stor sannolikhet ett mäktigt folk, ty spillror av
deras rika skatter ha tillvaratagits av fornforskningen. Emellertid
fingo de tydligen lida intrång av grannfolk som voro starkare. Man
sluter sig i detta hänseende till de ofta omtalade "striderna mellan
svear och götar" vid mitten av första århundradet efter Kr. På
800-talet, då vårt lands historia börjar, lydde Västergötland under en för
hela Sverige gemensam konung.
I Skaraborgs län blev det första biskopsätet förlagt, först i Husaby
och sedermera flyttat till Skara. Detta var omkring år 1000 då
kristendomen fick fast fot i Västergötland genom jarlen Ragvald och genom
Olof Skötkonung, som lät sig döpas i Husaby källa. Kristendomen
trängde hastigt igenom och många kyrkor byggdes. Länet blev under
den nu följande tiden ofta en tillflyktsort för kristna konungar.
Ar 1066, då den gamla konungaätten utdog, blev Stenkil, som var
västgöte, härskare över hela riket, och hans ättlingar omhuldade givet-
— 5 — 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
