- Project Runeberg -  Tidskrift for Philologi og Pædagogik / Tiende aargang /
301

(1860-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tionsmuskeln die Luft auszutreiben suchen» (GruruJzüge, sid. 33),
en regel, hvilken han vid ett annat tillfälle uttrykt sålunda:
«Die abendländische Schreibweise zeigt durch die Schriftzeichen
die Stellungen an, in welche sich die Organe nach einander
und zwar jedesmal auf dem kürzesten Wege begeben»
(Sitzungsberichte der Wiener Akad. der Wissenschaften, math. - naturw.
Klasse, 28. I. sid. 85, hvarmed kan jämföras samma Akademis
Sitzungsberichte, philos.-histor Klasse, 41, sid. 231).

Rumpelt, hvilkens stora förtjenster om den vetenskapliga
bearbetningen av språkljuden ikke minskas derav, att han i de
flesta fall bygger vidare på den av Brücke lagda grundval, säger
(Das natürliche System der Sprachlaute, sid. 46): (’Diphthonge
im phonetischen Sinne des Wortes sind Laute, welche durch
Verschmelzung zweier verschiedener Vokale zu einem
Lautganzen entstehen, so dass beide Factoren vernommen werden.»
llär är således något mera än hos Drücke: här förnimmas
åtminstone bägge faktorerna. Men, när Rumpelt sedan skall
beskriva förloppet av denna sammansmältning, så heter det «dass
man mit annähernd gleichförmiger Geschwindigkeit aus einer
Vokalstellung in die andere übergeht und während dieser
Bewegung und nur während derselben die Stimme lautet,» och
han tillägger såsom ett förtydligande av det sagda: «Im deutschen
ai ist weder a noch i, sondern nur der Übergang von a nach
i» — man hade dokk på grund av den först givna bestämmelsen
kunnat med större fog vänta, att uti ai skulle innehållas både a
och il Rumpelt står således faktiskt på aldeles samma
ståndpunkt som Brücke; hvad han menar med orden «mit annähernd
gleichförmiger Geschwindigkeit» är dunkelt, då, såsom redan
nämnts, övergången som sådan måste antagas alltid vara
ögon-blikklig, d. v. s. ikke blott «annähernd», utan fullkomligt
«gleichförmig geschwind».

t sjelva verket har Rumpelt med denna tillagda bestämning
förmodligen menat något annat, nämligen att det är diftongens
båda elementer som uttalas «mit annähernd gleichförmiger
Geschwindigkeit.» Åtminstone visar det sig ett stycke längre fram
i hans bok (sid. 48), att han der tillmäter just denna
omständighet en viss betydelse, i det han, utgående derifrån, finner
anledning att, när två vokaler mötas med hiatus, men den ena
förlorar i kvantitet, så att den ljuder blott som ett förslag eller
efterklang, och följaktligen båda uttalas med ungefär lika
hastighet, säga om dylika förbindelser, att de få «etwas Diphthongisches,

Tidskr. for Philol. ok Pa*da?. X. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:09:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/philpaed/10/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free