Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MVerlågsen fiende: vår hårs hela tillvaro år ifrågasatt. Men
hvarfdr skall du an taga, att vårt nuvarande tillstånd skall lemna
rum f6r ett såmre, och icke snarare f6r ett båttre? År
under-gång en n5dvåndig fdljd af våda? Nej: det år nu i sin ordning,
att jag år en smula Iyckoprophet. Om det hos Gudarne så år
beslutadt, måkta vi ånnu, med anlitande af allt vårt mod och
hela vår tapperhet, att slå oss igenom. Efter Gudarnes råd, kan
den morka faran ånnu våndas till råddning och seger. Tånk
derfdr lika mycket på din mdjliga råddning, som mdjliga
under-gång, under det att du gor, hvad omståndigheterna fordra, och
5fverlemnar åt Gudarne att leda skickelserna på samma
under-bara sått, som alltid:
67 (58 B.).
Gudame du allt hemstaUe! Of ta ifrån olycksfall,
Från det 8toft} hvari vi ligga, lyf ta de oss menskor vpp.
Men ock of ta dfveranda och bakut de vånda dem,
Som rått vål sin stållning tagit. Sedan kommer mycket ondt:
Uti brodbehof man irrar; och fprståndet lo fer vitt.
Derfdr, min vån, mod alienasti Visa, huru.tapper du år! och
Fg. 6 7. Efterbildo. — Horatii: Permitte divis cetera! (Carm.
I. 9. 9.) samt: Vedet ima summis mutare et insignem attenuat deus &c.
(Ib. 34. 12—16.).
Vers 3: pd£ ev fafyxoig (sedermera vanligt: Hero dot.,
Sappho, m. fL). Jfr. a<f<paXécog (tepijxæg noøtfi i Fg. 60, vs. 4,
*ata<fta&s\g a<f<paXé(ag i fg. 113, vs. 3—4 och det Homeriska
si åtafidg (11. XII. 458.).
Vers 5 kan forbåttras genom att i st. f. XQVPV ^sa an tingen
ZQtfctoV (H.) eller %iQvqg) eller ock genom att, efter Schoemanns
anvisning, med K. Fr. Hermann lasa versen sålunda:
xal (Hov XQ*IM nXavai te xal voov nagijgta.
Jfr. Hesych. nagtjgia’ fÅwgla. Se Hermanns behandling af
stållet i Philol. X. p. 236—7. Vi hafva sokt att i ofversåttnin-
gen fdllkomligt återgifva meningen, utan att gifva någon sårskild
Hisart foretråde. — I foljd af de tre sista raderna skulle detta fg.
kunna råknas till afdelningen II1I. Ty dessa rader inneh&lla så val
en sjelfbekånnelse — en, i anledning af de allmånna betraktelserna
dfver odets vexlingar, for ett oganblick vaknande besinning p& egna
fel och egen olycka — som en ursåkt for dessa fel och olyckor,
enår Gudarne ensamma åro yttersta skulden till allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
