- Project Runeberg -  Tidskrift for Philologi og Pædagogik / Tredie Aargang /
65

(1860-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stållde sig sjelf under piggsviuets bild. Vi ega endast ett
rad af denna fabel, och kånna alltså icke anlåggningen och
gången deraf. Men så mycket kunna vi af denna rad sluta till
fabelns innehåll, att råfven kom tillkorta med alla sina fårsok
att skada igelkotten. Den oss återstående versen af denna fabel
lyder:

Hvad piggsvinet så fortråfifligt kan, låra vi af Ion. Phoen. fg. \r
ed. Nieb., anfårdt af Zenob. och Athen. III. 91 d. Det kan
fdrsvara sig: det fårstår att gora sig xhyetv %s xal daxeTv
dfåijxavog. Och denna konst år just satirikerns — och år
till-råcklig tør honom. — I fg. 149 har Arch. ett yttrande åt
samma håll.

Med fabeln i A ris tot. Rhet. II. 20., som blifvit upptagen
i den Aesopiska samlingen (Halm 36, Kor. 314), har vår
Archi-lochiska fabel intet att skaffa. Den fårras tilivaro bevisar dock
i vår sak, att det får fabeldiktningen icke var ovanligt att fåra
de båda djuren, djLwnyg och ixivog, tillsamman.

Enligt Zenob. fanns ofvanstående vers åfven i Homerus,
d. v. s. i Margites, som till det metriska var en blandning af
hexametrar och iamber (se Bh. II. 1. 182. Weleker, Rhein.
Mus. XI. p. 498 sqq.). Margites år, såsom bekant, i alla
hån-seenden intet aister af Homerus; och vore låsartenyAQxiXo%oq i
fg. 152 B. åkta, skulle detta hdgst bevisa, att Arch. vore
får-fattare af Margites (jfr. Bh. I. p. 317. Anm. I). Men enligt
allt, hvad man kan se, år det båst att fårlågga afTattandet af
Margites till tidrymden 650—600 f. Chr. (jfr. Bh. II. 1. 177.),
hvarvid man tillgodogjort sig Archilochi fund att foga kortare
verser (s. k. inmda) till Iångre — sårdeles iambiska till
dakty-Ma — och hvarvid icke blott erinringar från Archilochi poesi1),
utan ock hela verser från samma skald (t. ex. den hår
ifråga-varande) hafva influtit. Det torde dock vara rådligast att antaga
en dubbel bearbetning af Margites, nåmligen en ursprunglig,
hexa-naetrisk och en långt sednare epodisk (jfr. Bh. 11. cc.). I alla

x) T. ex. Movodtov ^tgdntar i det af Atilias Fortunatianus (p. 342
Galsf.) från Margites anforda fragmentet. — Haru Archilochus i en
sednare tid lått kunde komma att betraktas såsom forfattare af Margitesy se
ant tiU fg. 189.

74 (117 B.).

En råf dr mångslug: ett forstår en igelkott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/philpaed/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free