Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mån denna fattigdom år sjelfTOrvåilad — och gifver oss
åtskil-Jiga, eljest saknade, upplysningar om sina slågtforhåltanden.
105 (168 B.).
Lottostandet unnar en flagt den krdkan till kåring:
Hvad hon i sitt lange troldsa hjerta Onskade att se, har hon
lyckats att lå se, i det alt ddets hemlighetsfulla lotter icke visa
på den fattige skalden, såsom Neobules tilikommande make,
utan på hans rike medtåflare. Och, såsom en fdljd deraf, biir
jag icke blott forsmådd, utan åfven skymfad. Lange hdll man
mig till godo, sådan jag var: nu beskylles jag fdr fattigdom,
såsom fdr ett brolt. Och icke blott min egen lieder vill man,
på grund deraf, fdrringa: åfven mina faders såtter man på
samma gång i fråga, i det man talar om det vanhedrande i
forbindelsen ined ’en fattig ått\ Må man åtminstone låta heU
denna s. k. vanheder falla uteslutande på mitt hufvud. I hela
åttlångden, från far till son, så långt den ihågkommes, år jag
den ende, som gjo-t mig skyldig till brottet att vara fattig:
106 (2 B).
Noden årf de jag ej af min far: på fådemesidan
Ej utfattig jag år.
På fådernesidan råknar jag endast rika anor: min fader Tele-
Fg. 10 5: — Anpirant vetulae cornici oracula sortis.
Vi hafva antagit den afB. så fortråffligt emenderade text, eom
ban fore*lagit i slutet af fg. 168. — Koqcovij forekommer hos
Archilochus flerstadea i figurlig mening (se fg. 182), och sarskildt
nyttjar han ordet om en qvinsperson, som han vill framstålla i en
foraktlig dager (fg. 158: om dottren till nu ifrågavarande ’kåring’,
skaldens fordna trolofvade, Neobule.). *Emnveiovtih i samma bet.
(gifva flågt, gynna), som i Apoll. Rhod. III. 936. — xo-
Qwvy = cornix anus9 Priap. LXI. 11. Jfr. LVII. 1: Cornix et
■caries vetusque bustum &c.
F g. 10 6: — Nec patria est mihi paupertas, nec pauperis exsto
Sanguis avi.
Hela 8ammanhanget gor det nod vandigt att fatta natQmog och drro
nanrcwv p& detta stalle i strang motsats mot ett (jHjTQciiog, som
icke st&r att låsa i den del af dikten, som kommit till oss. Vi
ofvercatta allteå: ’från min far* och * från mina farforåldrar * — jemt
i molsats till modernet (såsom hos Xen.: oi natQWOt xal pqtgmo*
&toi, eller hos Hor. Epist. I. 15. 26: res maternae atque paternae)*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
