Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 (74 B.).
In sinu verum actuoso fac cubaml Fac ut modo,
Possidente ventre veiitrem, femora femoribus locem!
[Vi kunna icke bilråda L:s (p. 127) uppfattniag af fg. 153,
enligt hvilken denna rad vore en verklig kårleksutgjutelse fr&n
Archilochus, sårdeles om vi låsa, såsom vederbor: dg
(Wytten-bach) (Elmsley. Cfr. Aesch. Sept. adv. Th. 44. Eur.
Bacch. 1319) fleofiovltig &iystv (Jfr. Eur. Hipp. 885. 1044), då
vi lått finna, att det icke år fråga om endast en kysk
handtryck-ning, utan att fhyydvca har samma elaka betydelse, som
yvvai-xog &ty&v i Eur. Hipp. 1044 och premere (se Klotz 1. b.)
uti vår ofversåttning (det nårm&st motsvarande Lat. ordet,
tangere, har denna bemårkelse som oftast). Når vi hårtill lågga
det nåra, om ån ej alldeles omedelbara, sammanhang, i hvilket
fg. 153 afgjordt står till fg. 154, kunna vi icke annat, ån gifva
H. rått i anmårkningen: ’Das ist eine Sprache, die man nur
gegen eine Bure fuhren kann*. Att ordet tføføty? (som vi
ofver-satt actuosué) i sammanhanget med doxog måste tagas i
ob-scen mening, år åfven klart.]
[5. Archilochus fårnyar sitt poetiska fårtal mot sin otrogna
ålskarinna.]
Archilochi lynne och den håftiga, ofverdrifna ton, i hvilken
lian talar, gdra hans beskyllningar mot Neobule mer ån
miss-t&nkta: vi m&ste anse dem s&som fdrtal — åtminstone till stdrsta
delen. Den enda grund, liksom den enda ursåkt, de ega, år
att sdka i det alllfOr grymma sått, på hvilket Arch. forut blifvit
behandlad, och som måste framkalla en motsvarande grymhet i
båmdens utdfning. Om vi ån antaga hvad sannolikt antagas
kan, nåmligen att Neobule efter sitt ldftesbrott mot
Archilo–chus — och just gen om denna troldshet — blifvit illa
demo-raliserad, så kan hon dock omdjligt hafva varit så dålig vid
skaldens fdrsta bekantskap med henne, som denne beskrifver
henne t. ex. i fg. 119 och 121. Om hon så varit, år det —
fdr att gifva Dioscorides’ sunda slutledning rått — alldeles
ofdr-klarligt, att Archilochus någon gång kunnat dnska att ingå med
benne en laglig forbindelse (se Anth. Pal. III. epigr. 351, vs.
$—10). Detta skaldestycke, hvilket, liksom det foregående (fg.
150—154), år omedelbart rigtadt mot Neobule, borjar:
THikr. fer Pbll. og Padag. III. 8
4» EH«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>