Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattares poetiska verksamhet. Fabeln vore, enligt Julianus, den
smakgifvande tillsatsen, som Archilochus gaf sin poesi, hvilken
sednare just genom denna tillsats blef fdrådlad och upphftjd
från ståndpunkten af simpel versification till vårdighet af
sann-skyldig poesi. For att gifva sin poesi denna lyftning har nu
Archilochus, enligt Julianus, vål icke inblandat fabler i ett eller
annat af de skaldestycken, som han diktat1), utan blott en oclt
annan gång gjort fabeln till sårskildt åmne for sin
skalde-verksamhet; och hvad han sålunda diktat — de få fabler, dem
hans poesi upptagit — den lilla tillsats af fabeldiktning, som
samlingen af hans poemer hårigenom fått — detta, påstår
Julianus, år det, som gdr hela Archilochi fOrfattarskap smakligL
Men från just detta, af Julianus bevittnade, Archilochi sått att
forfara vid diktandet af fabler leda vi oss till en slutsats, som
år motsatt den, till hvilken Julianus kommit. Archilochus var
lika långt ifrån att erkånna fabeln såsom blomman af sin poesi,
som skild från stråfvandet att genom upptånkandet och
utf6ran-det af en och annan fabel liksom såtta kronan på sin
skalde-verksamhet. Han gjorde uti sitt lif aldrig det minsla ensamt
fOr poesiens eller sitt ryktes skuli: hvad han fdrfattade, var
alltid uteslutande forestafvadt af dgonblickets kånsla och
lieråk-ning på det aldra nårmaste. Hans diktér hafva samtligen de
inskrånktast personliga och mest tilllålliga anledningar att tacka
fdr sin uppkomst. Men bland alla hans, sålunda uppkomna,
diktér, åro hans fabler just de, som fOretrådesvis uppstått på
detta sått: de åro blotta foster af hans beråkning på effekt f6r
tillfallet. Archilochus sammansatte aldrig några fabler, tør alt få
galla såsom fabeldiktare: han diktade aldrig någon fabel før deas
egen skuil. Fnbelomklådnaden år for hans poesi en fullkomlig
bisak: hon er endast en tillfållig, formell beståmning, hvilken
skalden underkastade sig blott då han fann densamma tjenligast
att f6r tillfallet gifva storsta mdjliga skårpa9) åt de hånsyftningar
på sina rent personliga fOrhållanden, som han ville framkasta«
l) Denna origtiga slutsats drager L. (p. <40 af Julian! ord, hvilka icke ens
saga, att det var skaldens vana att låta en annan dikt i omedelbart
sammanhang eftertrådas afen fabel, såsom vi se verkligen en gång
vara skedt, i det att fabeln i fg. 142—7 år en forts&Uning af epoden i
fe. 128—141.
*) Långt ifrån nlltså att bitrada Juiianl åsigt om den Archilochiska fa hel n
sfisom något ’forsotmande* for poesien tuontQ ijdvcu* r*
7itQtndti<; Tjj tionjcét, (av9ok ixfåcaio), kunde man, hvarje gång Ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
