Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörren och slår upp den — en harneskklådd man,
med nedfålldt visir och fullt beväpnad tråder in
och stannar vid dörren.)
(Erik utom sig af fasa, rusar upp och emot
honom, men ryggar tillbaka, likblek och darrande.)
GÖRAN.
Ja — darra — darra, kung Erik, — darra för
den, som nu härskar och har makten i stället for
dig!
ERIK
(flämtande och med halfkvåfd röst).
Johan — broder — är det du? — (Den obekante
slår till ett hånskratt). Skratta inte, — skratta inte
— — ser du inte hur jag är öfvergifven af alla
människor, — — röres du inte af att se mig i så
stor eländighet? —
(Den obekante korsar armarne öfver bröstet och
ser tigande på honom.)
ERIK
(fram och störtar sig på knä för honom).
Haf barmhärtighet, Herre och Konung, — ja
konung; ty du är det, icke jag, — du är det med
rätta, ty Gud själf har dömt emellan oss och han
har så velat. Och då han nu så styrt hafver, så
ber jag af ödmjukaste hjärta, haf för Guds skull
medlidande med mig, — tillgif det onda jag efter
djäfvulens och hans sändningemäns tillskyndelse
tillfogat dig! Ty Gud skall veta att det mest är
skedt utan mitt vetande och min vilja. Tillstäd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
