Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyveke (tned låtsad högtidlighet).
Godt. Jag befaller eder alltså, herr riddare —
att lefva, och stå upp på ögonblicket. Jag finner
annars ingen ro för alla de sköna damer, hvilkas
hjärtan komme att brista vid en så ädel riddares död.
(Skrattar.)
torben oxe (stiger upp).
Jag bryr mig ej om en af dem.
DYVEKE,
Utan endast om mig. Icke sant? Det är ju så
ni säger åt dem alla i tur och ordning. Icke sant?
TORBEN OXE.
Tillbedjansvärda Dyveke. (Fattar hennes
hand-Hon rycker den ifrån honom, han fattar henne hastigt ont
lifvet.) En kyss — endast en kyss!
DYVEKE
(skrattar med full hals, håller ena handen för munnen
för att hindra honom från att kyssa henne).
Nej, låt mig vara då — låt mig vara! (Slingrar
sig undan. Han griper henne igen, under kampen stöta
de emot divanen, kon faller omkull på den och blir
liggande dår alltjämt skrattande. Hans Faaborg kommer
m ifrån audienssalen med ett papper i handen, drager
sig hastigt tillbaka vid synen, utan att ha blifuit sedd.
Namn tråder fram bakifrån tapeten, bugar för riddaren
och går ut genom löndörren.)
TORBEN OXE,
Konungens narr!
DYVEKE (sätter sig upp).
Och konungens älskarinna — och konungens
privatrum! Allt här är konungens. (Ironiskt.) Ni är en
samvetsgrann konungens tjänare, Torben Oxe, ni tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
