Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN.
Guds död! Hans namn, och han har upphört
att finnas till!
DYVEKE.
Ej så menade jag. Du skall inte straffa honom,
utan endast gifva honom i mitt våld och skänka mig
hans lif. (Med grym uppsyn.) Döden vore honom
intet straff alls. Nej, min fånge måste han vara,––––
ensamt min, så att jag kan göra med honom hvad
jag vill. ’■
KRISTIAN.
Dyveke — och grymi (Skakar på hufvudel.)
DYVEKE,
Hans lif vill jag ha, — oinskränkt makt öfver
hans lif.
KRISTIAN.
Du har det.
DYVEKE.
Ditt konungsliga ord på det?
KRISTIAN.
Mitt konungsliga ord, (Räcker henne handen.) Och
hvad för straff har du i beredskap, som du anser värre
än döden?
dyveke (ser hastigt upp).
Friheten. Jag tänker gifva honom friheten.
KRISTIAN,
Hvad?
DYVEKE
(rätar på sig och ser honom fast i Ögonen),
Gifva dig friheten, ty ditt lif var det jag bad om.
Hvem annan skulle våga tala med mig om kärlek?!
Hvem annan än du vore i stånd att vända mig ryggen
och förhåna min kärlek så, som du gjort det, när du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
