Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Målningar: då wårt Förord egentligen egnades åt
sådana allmännare erinringar om Konstens wäsende och
Konstnärernas bestämmelse, som aldrig med större
liflighet och klarhet borde framställas till besinning, än
wid de grifter, som betäcka odödliga mästares stoft,
och framför utsigten af det galleri, der deras bragder,
årestod wid äresiod, förwara sig åt tidehwarfwens
beundran. — ö
Hörberg war trettiosju år gammal, då han
äntligen trodde sig böra lyda den inre drift, som hotade
att förtära honom, det begär, som ända från hans
barndom, med alla inbillningens retelser, lockat
honom åt Stockholm. Sommarn 1783 hade han fattat
sitt beflut; alla föreställningar deremot af slägt och
grannar woro nu fruktlösa; hans armod, hans familj,
osannolikheten af ett wänligt bemötande i den
präktiga hufwudstaden och af de förnäma konstnärerne der,
axelryckningarna öfwer en stackars härads-målares
fuskande i deras yrke, — allt anwändes för att
bestorma honom; men det kunde icke bringa honom ur sin
fattning. Redan längese’n hade han låtit alla dessa
mörka skyar tåga sig förbi, och blifwit wan wid att
se dem ljusna för herrligheten af Ehrenstrahls werk och
de under han wäntade sig få skåda i
Målär-Akademiens förråder. Den swåraste pröfningen war hans
hustrus klagan; för henne kunde ej ett begär att se
och förfärdiga bättre målningar göras begripligt;
hon trodde icke att häradet skulle dess bättre betala
hennes man för det besynnerliga yrke han engång
utwalt, och som i sjelfwa werket förekom henne föga
annorlunda än en tidspillan. Så länge hon afmåla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
