Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
En fornverld blomstrar åter, och på Cyperns
Beskinta kullar står den unga Svärmarn.
Der i en dal, som blånar bakom bergen,
Af lindar skuggadt, reser han ett hemtjäll;
Gläds af en sjelfplöjd åkers gyllne vågor,
Och oombedd den usle räcker kärfven,
Och följer öfver tröskeln och vwvälsignar. —
Den frukt han gulnå sett, snart får han plocka;
Och för den å, som mellan blomster slingrar,
Sig till sitt Eden banar väg; och seglar
Af Vestan smekt med Hilma, och han tänket?
Chariten af sin fosterson betvingad
Har smygt i jullen, och i sin förvirring
Den ’skira gazen öppnat halft, som sväller
Likt vattnets glas, när stormen höjs ur djupet.
Så sväfvar han i en arkadisk skuggverld,
Och Hilma hans förtjusning menlöst skiftar. .
I sina blomsterdar hon än förvarar
De milda anletsdrag, som purpurstänktes,
När till dess barm, ur myrtenvaggan, Amor
Med kärlig smil den späda handen höjde;
Och lyftes af sin Mor, och låg mot skullran:
Han somnat der, och vårdslöst höljda floret
I drömmen löst och fingrat liljeknoppen,
Och munnens nektar sökt, och vaknad smålett,
Förgömd i skuggan af de spridda lockar,
Och genom slöjans nät förstulet spejat.
Men pilten får ett koger, och ej fägnas
Hans långa dag af dufvors lek och Nymfers:
Med Hilma han ej skämtar, — men försåtligt
I Paphos” lund Olympiskt rökverk doftar,
Och vällukter af aloes, som knoppas,
Och ångor utaf vallmo, sänkt i Lethen. —
Nu på de födda blommors säng hon faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
