Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
barelser; faller Estetiken inom den praktiska grän-
sen, och blir en empirisk beskådning ( Theori, konst-
närslära) af det i tiden och rummet gifna: ty hon
kan , icke lära ’oss, huru man skall frambringa ’ ett
konstverk, då dettas eviga. begrepp ovilkorligt förbin-
der sig med ett, visst genialiskt individuum, och kan
af ingen mensklig vishet öfverflyttas till något annat;
hon kan blott betrakta hvad som är skönt i det redan
frambragta, till en del förklara konstnärns afsigt och
manér, samt upptäcka det inskränkta i planens an-
läggning, det felaktiga i dess utveckling, som hindrat
det sköna begreppet att framträda i sin fulla herrlig-
het. Ty egentligen kan man icke säga, att konsten
frambringar: hon består snarare blott i ett undanröd-
jande af det som hindrar Skönheten att frambringa sig
sjelf, d. ä. yppa sig för medvetandet, för tingen, så-
som deras urbildliga natur, deras verkliga substanz,
= som i fantasien benämner sig skönhet, men i för-
ståndet sanning, i samvetet dygd, i hjertat kärlek eller
Gud., Poeten, Artisten i allmänhet är blott lidande ,
organ för herines intryck, då hon rycker den mot-
sträfviga materien ur dess naturliga tröghet, lik, ett
inre Ode, sem genom Geniet låter förnimma sina
stränga bud 7). Men när; nu Theorin,/t. ex. Poesi-
ens, eller Poetiken, icke kan a priori förutsäga och
frambefalla nya skaldearter, utan blott konstruera. ert
enkelt och omfattande schema för klassifikationen af
de vanliga; när hon således icke kan gifva urbegrepp,
utan -definitioner, bämtade ur Estetikens allmänna
. 1 i
+) Således år klart, hvarföre Geniets ursprung och konstruktion
ligger utom ågarns medvetande, :Det har sin grund i den absoluta’ fri-
heten, som tillika år nådvåndighet; hvilken åter, såsom medvetandets
grund, ej kan vara sjelfva medvetandet; då skulle ut detta all diffe=
renz försvinna, och själen till alla punkter sammanfalla med den rena
oåndliga varelsen,
z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
