Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238:
Tyst Vind, en stund! Tyst Ström, blott få minuter!
Att genom dalen tonar fram min. röst;
Att klangen sig i Salgars öra gjuter;
Och Jägarn störtar till sin Flickas bröst: 4
Här, Salgar! äro ju de helga ställen : hej
Här kärlekseken och den gröna hällen!
Naturen firar -herdestunden nu:
Se, stjernorna. i floden brunstigt blicka;
Och fjällen med förgyllda hjessor nicka;
O Salgar , älskade! hvi dröjer Du?
Men hvilka Männer der, på heden ’ sträckta,
Bredvid hvarandra slumra? = Slumra? — Nej!
Min Bror! min Salgar! talen! — Vindar fläkta
I deras lockar = men de vakna ej: ;
De svara ej; = Hvad anar mig mitt hjerta?
De äro döda — — dränk mig, djup af smärta!
Af blodig kamp än drypa deras svärd!
Min Broder, ve! hvi har du Sälgar mördat ?
Hvi, Salgar! har din arm min Broder skördat?
Fan var, som du, mitt hjertas dyrkan värd,
Hur skön var Du bland Morvens tusen Männer;
Hans hand, lik Lodas, stark i Fingals fejd!
O lefven åter, - talen: åter, Vänner! :]
Och vänden om från Skuggors öde nejd!
Ack nej! ack nej! de tala aldrig mera,
För evigt stumma äro mina kära —2
Sum Älskarns suckiocli Krigarns thordönsröst;
Från striden slaomra Tapperhetens Söner,
En evig vallmo deras pannor kröner,
Som jorden kalla; äro deras bröst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
