Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
En bäck sin stilla bölja,
Som sina stenar smeker:
Med rosen liljan. leker,
Och vill i hennes famn sitt hufvud dölja:
Luft, berg och skog och vågor,
Allt andas kärlek och försmålts i lågor.
I ungdomlig försköning
Ur Tithons saffranläger
Med fikna blickar Eos lifig hastar;
Och tjust af den belöning
Som Amor hemligt äger,
Ton, dröjer Phoibos” gyllne spann, som rastar.
Ej ljusets Far sig kastar
I Thetis” ljufya SKöre
Men länge från det Höga,
Med mildt och nådigt öga, ;
Han såg med bifall våra känslors möte; ’-
’P ills natten börjat sprida ;
Kring himlens rymd sin stjernemantel vida.—
Constanza! hvarför flyta
I obekanta tårar,
. De ögon, som förut i flammor brunno?
Hvi går du att förbyta
För Amors pil, som sårar,
Det bloss, hvars eld så säll och ljuf vi funno?
De dagar, som försvuno Å
I Kärlekens förtjusning,
Ej mer tillbaka vända:
Men Hoppet kan dock tända:
Ti vår framtids dunkel någon ljusning;
Och återkalla friden
Med minnet af den Jljuft förflutna tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
