Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Den blinda trons logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Ger var syndig, — alltså dödade honom Herren“.
Herren straffar all synd.
Der ha’ vi läran — den som skall tros af de
dumme.
Receptet håller streck för alla lärotillverkare.
Alla hafva de användt det, bättre eller sämre och
ingen har uppfunnit det.
Metoden är helt enkel — samma mekaniska
förvexling af orsak och verkan som i drömmen.
— Vi känna alla till ett uppvaknande förorsakadt
af ett buller — en knackning på dörren etc. —
Faktiskt vakna vi af denna knackning, men den föregås
af en, som vi tycka lång dröm, hvars afslutning i vårt
medvetande just är det buller som framkallat drömmen.
Vi veta vakna att det bullret är orsak till drömmen.
Men drömmande erfara vi motsatsen. — Drömmen
inbilla vi oss då förorsaka den sluteffekt såsom
hvilken vi uppfatta det yttre bullret.
Låt oss se processen an.
— En stöt träffar ett sofvande medvetande.
(D. v. s. de hvilande = utom viljans verksamhet
försatta sinnesorganen förmedla ett yttre intryck
till medvetandet.)
Medvetandet är vår samling minnen glömda och
icke glömda.
Det yttre intrycket väcker det af minnena som
ligger närmast i medvetande. Detta gör i sin tur
intryck på närmast beslägtade minne — detta åter på
ett annat och så går rörelsen vidare från det ena till
det andra minnet godtyckligt och endast på grund af
tillfällig slägtskap. Det är som att kasta en sten i
en sjö. Och när det första intrycket trängt sig in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
