- Project Runeberg -  Återsken /
97

(1932) [MARC] Author: Henry Parland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vampyrer å la Gina Manet, grinande pojkar som Gary
Cooper, bovar med mustascher som William Powell,
bovar utan mustascher som Pritz Rasp, den utsökta
raden idioter för krigsfilmerna: Louis Wohlheim, Karl
Dane, Mc Langlen o. a., alla mångdubblade i
hundra-och tusental, skriande till himlen efter regissörer och
hjälp. Ty det är ett misstag att tro sig nuförtiden
kunna göra filmer av en låt vara idealisk bena, eller
en i anatomiskt hänseende normal kroppsbyggnad.
Detta hörde filmens klassiska, heroiska period till, då det
fanns endast en skådespelartyp: stjärnan, första
älskaren ; en hjältetyp lika verklighetsfrämmande och
idealiserad som den klassiska engelska romanens, men
tillika banaliserad efter bulevardlitteraturens recept.
Emellertid var han någonting att se opp till. Han var
ingen vanlig människa utan en halvgud. Ty en varelse,
vars liv består i att oupphörligt byta dräkt och
däremellan förlova sig, är en halvgud.

Härav filmstjämekulten, som redan börjat avtaga
och som under vår tid har någonting av helgondyrkan
över sig. Ty den klassiska filmstjärnan förkroppsligar
alla den stora massans ideal: en obegränsad garderob,
barberare eller frisös varje dag och ett moraliskt
patos, som endast glansbilder och tvålreklamer kunna ha.

— Visserligen, den klassiska filmen begagnade sig
även av boven som tillräckligt mörk bakgrund för
stjärnans i bländande vitt sminkade själ. Men boven
var bara till för att bli besegrad, och när
slutpoängen kom, giftermålet eller kyssen, var han för länge
sedan hängd, ihjälskjuten eller slungad i en dypöl
av det godas muskulösa, manikurerade hand.

7 — Återsken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:10:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phsken/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free