Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genting nytt.–––-»Hans ansikte såg ut, som om han
varit nöjd att det gått så» — gaslågan, som likgiltigt
och jämnt brinner över den tomma graven.
— Så slutar Remarque sin bok. Han har fullföljt
uppgiften, som han ställt sig, att skildra huru
människan Paul blev ett tomrum. Man kan i »Im Westen
nichts Neues» sida för sida följa denna
förintelseprocess’ förlopp.
Fastän Paul hemma i sin skrivbordslåda har det
påbörjade dramat »Saul» och under sin skoltid skrivit
dikter, var han alltifrån början en utpräglad
genomsnittsmänniska. Annars hade Erich Maria Remarque
aldrig av honom kunnat skapa den nya hjältetypen.
Redan hans första konflikt i rekrytskolan med
underofficeren Himmelstoss påbörjar förintelsen av hans
svaga individualitet. De fyra åren i skyttegravarna
avsluta det av Himmelstoss påbörjade verket.
Varigenom skilja sig Paul och hans kamrater sedermera
ifrån varandra? Katczinsky kan skaffa mat,
Komme-rich har ett par fina stövlar, vilka hans vänner efter
hans död ärva i tur och ordning. Andra olikheter
finnas ej.
En direkt följd härav är vänskapen, som råder
mellan männen i »Im Westen nichts Neues». Den bygger
på ingen ideell grund, utan på den fullkomliga
likheten i psykologi och livsyttringar. Den är ett
livsbehov som mat och dryck. Den förenar
bråkdelarna till ett helt, emedan plikten ensam ej är i stånd
därtill. Denna vänskap är därför också den opersonlig
och oberoende av om man känner varandra från förut
eller ej. Den söker sig till oeh med över den döda zo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
