Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande den med sina egna damers toiletter.
Hovmästaren stod vid ett bord placerat tvärs över dansgolvet
och försökte lösa alla hovmästares problem under alla
tider: att tillika vara lakej och övermänniska. Några
personer med upphettat ansikte i vrån till vänster
läto med virtuosaktig skicklighet sina teglas
försvinna under bordskanten, för att sedan med ett
lyck-saligt uttryck röra om deras innehåll, vars höjd
omotiverat stigit med en tredjedel.
Allt detta fångade Amy och jag med en vid,
vetgirig blick, som vi smekande lät vandra runt salen,
och när det var gjort, logo vi båda nöjda oeh lyckliga
för oss själva: vi var inga gröngölingar utan lika
erfarna och blaserade som den övriga publiken. Och
denna började redan betrakta oss med en viss
förståel-sefull sympati, en sympati, som tack vare vissa drag
i Amys yttre omisskänligt tilltog och småningom
höjde oss till en annan kategori än de övriga gästerna. Vi
hade segrat. Vi hade blivit upptagna som
hedersgäster i restaurangens rättrogna, ptolemeiska värld.
Amys sällskap satt ganska långt borta och kunde
knappast se oss, medan vi i en spegel i pelaren
bredvid vårt bord ganska bra kunde iakttaga det. De
sågo verkligen tråkiga ut, erkände jag, inte utan
tillfredsställelse. Jag fick t. o. m. stor lust att meddela
Amy det, men hon var alltför sysselsatt med att
studera matsedeln för att jag skulle vågat göra det.
Plötsligt sköt hon den åt sidan. — Jag vill dansa.
— Men du sade ju nyss att du var trött,
invände jag så olämpligt som möjligt. —
— Det är länge sedan vi dansat sist, tilläde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
