- Project Runeberg -  Personhistorisk tidskrift / Första årgången 1898-99 /
57

(1899-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fersenska mordet, meddel. af C. C:son Bonde (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hela dagen samt isynnerhet om natten öfver
ordningen på gatorna för att hindra folksamlingar
och skingra dem så snart ett tiotal personer kommit
tillsammans. Den proklamation, som Konungen utfärdat
genast efter sin ankomst till staden för att gifva
uttryck åt sitt ogillande af folkets uppträden,
blef, i trots af den respekt man var Konungen
skyldig, nedrifven från gathörnen utaf gatpojkar,
utan att man någonsin lyckats få kännedom om hvem
som dertill uppmanat dem; dagligen häktades likväl
personer som voro mer eller mindre misstänkta
för delaktighet i mordet på den olycklige Grefve
Fersen. Justitiekansleren erhöll Konungens
befallning att inleda undersökningar rörande
denna sak; justitiekanslersembetet innehades af
Grefve Wachtmeister, men i anseende till dennes
bortovaro tillförordnade Konungen i hans ställe
en Herr Klinteberg, som var känd för skicklighet
och redbarhet.[1] En utomordentlig kommission utaf
polismän tillsattes, men ransakningssättet enligt nu
gällande lagar är ej detsamma som förr, då man kunde
få använda strängare medel att upptäcka brottslingar,
nu har man endast lagens bokstaf att rätta sig
efter, hvilket bereder advokatyr och intriger
gynnsamt tillfälle att hjelpa de skyldige att slippa
undan. Justitieombudsmannen, hvilken är en slags
folktribun, kan numera ej förvägras tillträde till
förhören, och äfven om det var åt Justitiekanslern
som Konungen gifvit i uppdrag att leda dessa, så hade
denne andre Justitiekansler full befogenhet att dervid
yttra sin mening och öfvervaka att lagens bestämmelser
noga iakttogos af såväl domare som undersökningsnämnd.

Det föreföll genast sannolikt att det var ifrån Herr
Mannerheims klubb som alla de lögner ledde sitt
upphof, hvilka blifvit utspridda rörande Kronprinsens
förgiftning och familjen Fersen. De mest fanatiske
i denna hans klubb voro, förutom han sjelf och Herr
von Platen, alla Herr Adlersparres gamla förtrogna
vänner och bland andra en förut utaf mig omtalad
Herr Bergstedt. Under de första dagarna var allt oro
och förvirring, man visste ej till hvem man skulle
kunna våga tala eller förtro sig, och fruktan stod
att läsa i allas ansigten, i allmänhet hade man en
förkänsla af att ett skräckvälde liknande den franska
revolutionen vore i antågande. Redan ett par dagar
derefter började


[1] Alldenstund Grefve Wachtmeister var gift med
Grefvinnan Fersens nièce, hade han under alla
förhållanden ej i förevarande fall kunnat utföra
hvad till hans befattning hörde, då enligt svensk
lag en anförvandt ej får föra talan i mål af denna
beskaffenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:11:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pht/1899/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free