Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hundraåring, meddel. af C. Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känt denna Heders-Matrona, så har jag ock åtskilligt at tillägga,
hvilket jag dels har af hennes egen mun, dels af sjelfva åsynen
och omgänget kan tilfoga. Jag åt med henne den 23 Mart. sistl.
hos Herr Grefve Snoilsky, som budit främmande just för denna
Frus skull; äfven som jag sedan besökte henne hemma, korrt
före hennes död. Se då här dessa mina Antekningar. Hon var
Doter af Sergeanten Pehr Luthman, och född på des Boställe i
Högsäters Pastorat på Dal. Fadren avancerade under Kon. Carl
XII til Capitaine vid Westgötha-Dals Regemente, och följde med
på sista Årets Campagne uti Norrige. Hennes både Far och
Mor blefvo hvardera 99 år gamla, och Modren var blott Enka
uti 4 år. Denna deras Doter var född den 29 Apr. 1701. Hon
blef gift med en Tysk Officerare, som också tjente sig up til
Capitaine, låg efter Kriget uti Garnison i Stralsund, tog Afsked,
satte sig ner i Fahlun och dog för 30 år sedan; då hans Enka
flyttade til Stockholm och blef där boende. Hon hade sett flere
gånger Kon. Carl XII, äfven honom Lik. Hon lämnar efter sig
en ogift Doter, 72 år gammal, och som hon kallar ännu för
Flickan, och en Dotersson, Lieutenanten Thermenius vid
Artilleriet. Hon bodde til slut på Ladugårdslandet och midt emot
Kongl. Secreteraren Baron Gripenstierna, som hade mycken Godhet
för henne, och gjorde henne känd af Hans Exc. Grefve
Oxenstierna, den Tid han var Riks-marskalk, som utverkade för
henne hos Konungen en årlig Pension af 100 Riksdaler. Hans
Maj:t hugfäldes att se denna Carolinska, och befalte henne komma
up på Slottet den 24 Maji sistl. eller dagen näst före afresan til
Lägret i Skåne. Konungen visade henne för Drottningen, satte
sjelf stol åt henne och befalte henne sitta medan han talte
åtskilligt med henne; men gjorde henne i synnerhet flere Frågor
om Kon. Carl XII. Han gaf henne otta Ducater, och slöt med
de högst nådiga Orden: »Jag hoppas at, när vi komma up i höst,
är ni en ibland de första som hälsa på oss». – Men hon har nu
redan gått all verldens väg under och öfver jorden. – Hon var
liten til växten – nu beskrifver jag henne såsom hon var hos
Grefve Snoilsky – hade små eldiga ögon, läste utan glasögon
uti Bok, dock med stort Tryck; hade god Hörsel, skrynklig och
torr samt blekgul Hy, god Appetit, åt och drack af alt, hade
fria och goda maner, höll jämn Conversation, samt log mellanåt;
gjorde Reflexioner och Skilnad på de unge Grefvarne Nils och
Fredric Snoilsky i afseende på deras Tycke af Far och Mor,
hvilka alla hon dock för första gången nyss såg; gick rak, endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
